Add sections to the bookbuilder: Åter till det vilda (Lars Larsen)

 

With complex structures, e.g., a chapter with subsections, selecting only the chapter is likely to select only the chapter's title, so probably you want to select the chapter and all its subsections.

The text structure is shown below.

 
Sektion
Select
Title, author, date...
Åter till det vilda
Så sade Ahmed Djoghlaf, generalsekreterare för FN:s ”Convention on Biological Diversity” 2010. Det låter visserligen som en överdrift, och forskarnas uppskattningar om utrotningstakten varierar kraftigt, men det säger något om hur allvarligt läget är att sådana uppgifter framkommer från auktoriteter på området.
Jag säger inte att alla rika västerlänningarna är brottslingar, jag tänker mer på sånt som chefer för olje- och kolbolag, chefer för Monsanto (företag som tar fram genmanipulerade grödor), korrupta bankirer och spekulanter, chefer för skogsindustrin osv.
Det innebär inte att vi har rätt att utrota folk eller att vi bör ta självmord. Vi kan däremot effektivt behandla vår dödsskuld till naturen genom att de flesta undviker att föda barn. Bara det är att dö lite grann. Men det är inte destruktivt.
Det måste sägas att jag inte vill kasta det goda vi har lärt oss av civilisationen i sopkorgen, utan vi ska ta det bästa av civilisationen och det bästa av stenåldern och foga samman detta. Men högteknologi är inte det bästa vi lärt oss av civilisationen, och är också svårt att förena med stenåldern, däremot finner man tolerans, mänskliga rättigheter, demokrati, anarkism, socialism, jämställdhet och feminism bland det bästa civilisationen har lärt oss, och dessa är alla saker som är mycket lätta att förena med de vilda urfolkens och stenålderns livsstil, medan högteknologin har svårare för detta.
Jag är dock anarkist, men världsparlamentet skulle vara ett sätt att avveckla staten och civilisationen, först på lokal nivå och sedan på global nivå, ett världsparlament som till slut skulle avveckla sig själv när civilisationen vissnade bort. Det vore oerhört svårt att avveckla civilisationen och staten utan ett världsparlament. Hur ska vi annars få stopp på t.ex. nykolonialisterna, eller de globala miljöbrottslingarna, såsom oljebolagen? Utan globala lagar kommer de att pumpa upp all tillgänglig olja.
En sadhu är en indisk helig man, en asketisk, hemlös, barfota helig tiggare.
Visserligen har många teologer försökt undkomma denna fascism genom att mena att alla blir frälsta till slut, och uppnår salighet, det kallas universalism. Men även evig salighet, utan helvete, skulle till slut bli tråkigt, det blir som att titta på en evig fotbollsmatch.
Det vore visserligen bra för naturen att civilisationen kollapsade, men långt bättre vore det med en kontrollerad avveckling av civilisationen, det skulle även vara bättre för människorna, inte bara bättre för naturen. När det gäller naturen, tar ju avskogningen fart i en kollaps, då alla ska elda med ved istället för att värma husen med el. Och jakten på vilda djur tar också fart, så att vi riskerar utrota djurarter.
Jag är således bara emot läroplikten. Det skall vara frivilligt och lustfyllt att gå i skola. Skolan i tredje världen bör också kopplas loss från det kolonialistiska projektet.
Jag tänker här på bascommunity, granncommunity i vardagen. All världens föreningar kan inte kompensera för detta.
Jag är väldigt noga med att slå hål på myten om att det skulle vara tungt att återvända till urfolkens livsstil, att det skulle på nåt sätt innebära en uppoffring, såsom många fruktar, och som är ett led i mångas försvar för civilisationen. Jag tror sanningen är det motsatta, att urfolken har det mycket lättare än de civiliserade, och att vi behöver arbeta minst hälften så lite om vi lever som urfolken, med mycket mer tid för socialt umgänge, kultur och lek.
Alla fattiga har dock inte gott om tid. Det finns många fattiga i tredje världen som jobbar allt för mycket. Men generellt skulle jag vilja säga att både vi i västerlandet och folk i tredje världen skulle få mer fritid om vi jobbade mindre och levde enklare.
Detta är de goda sidorna med döden. De dåliga finns förvisso också, som att det är en tragedi varje gång en riktigt god människa dör, en eldsjäl för människors och djurs rättigheter, en ekoförfattare, en klimatkrigare. De är ofta oersättliga. Även när något dör i förtid, när t.ex. när barn och ungdomar dör, som har chansen att göra en insats i vår värld, är det tragiskt. Också om man själv är inne i att göra mycket gott, har man skäl att frukta döden, så att den inte ska beröva världen det goda man gör. Här kan man säga att döden är en aning skrämmande, och att det kan vara osjälviskt att frukta döden. Detta är bara en liten nyansering av det sagda i detta kapitel.
Även om livet vore evigt i betydelsen att det fortsätter i andevärlden efter den fysiska döden, gör det likförbannat tillvaron outhärdlig. Det blir som en evig fotbollsmatch. Livet blir billigt om det fortsätter i evighet. Och för de kriminella skulle det bli ett outhärdligt helvete (om man får tro de kristna fundamentalisterna). Det är tur för de kriminella att det inte finns något liv efter döden.
Vi anser barn för "obegåvade" när de inte uppfyller skolans kriterier för att vara begåvad, när de i själva verket bara kan ha en annorlunda begåvning, en som skolan inte kan upptäcka. Istället för att vara intellektuellt begåvade, kan de vara intuitivt, socialt eller praktiskt begåvade, kanske begåvade på områden som inte skolan kan mäta, t.ex. inom trädgårdsodling, jordbruk, boskapsskötsel, husbyggande, jakt och fiske o.d. Kanske de är fantastiska på att leva självförsörjande, något som är långt viktigare än något av det skolan lär ut. Kanske de är förträffliga survivalister, som vet hur man överlever när kriserna slår till och skolan får skämmas över att inte ha lärt barnen survivalism och krishantering. Jag tror rentav att "vilda", bråkiga elever ofta kan vara bättre på sådant än förtryckta elever, eftersom de vilda står närmare naturen och jorden än de andra. Men sådant får man inte bekräftelse för från skolan, som är helt fokuserad på att civilisera barnen och fjärma dem från naturen och det vilda, i kolonialistisk anda. För skolan är det enda som räknas att man blir en lydig medborgare i vårt halvfascistiska samhälle, inte att man blir självständig, självförsörjande, med starka band till naturen och det vilda. Det är så vidrigt att man kan spy.
Det skulle bli ett ramaskri om människor blev tvingade till plågsamma försök för sjukvårdens bästa. Då förstår vi hur grymt det är. Men av någon orsak reagerar vi inte när djur utsätts för plågsamma försök, även om de lider lika mycket som människor. Jag vet varför; djur har inte så stort värde för många människor och politiker.
Detta kapitel skrev jag mycket senare än resten av boken, så mina tankar har utvecklat sig lite sedan dess, särskilt i förhållande till jakt och hur vi ska låta djuren rewilda sig. Jag tar i detta kapitel inte helt avstånd från jakt (även innan ekosystemet har återhämtat sig), och mina tankar om det är här att vi bör få lov att jaga för att få skinn till våra kläder och tipin, men i tropikerna behöver vi inte detta, så där kan vi bara köra med skogsträdgårdsodling. Vi bör bara jaga om det är absolut nödvändigt, och detta är också en av orsakerna till att jag i min stora ”idé” förordar en emigration till de varma länderna, för där behöver vi inte jaga i samma usträckning som i Nord, och kan därför orsaka mindre lidande för djuren. Detta, att jaga minimalt, anser jag vara så viktigt, att jag skulle välja att avstå från att föda barn i stor utsträckning, för att behöva jaga minimalt. Är vi färre behöver vi jaga mindre, och kan också lättare emigrera till varma länder, där vi behöver jaga mindre än i Nord. Så svårt är det inte med avhållsamhet i att skaffa barn! Människorna har också en stor skuld att betala till djuren, och detta är ett sätt att betala denna skuld.
Fracking går ut på att man borrar åtta kilometer långa horisontella borrhål, och spräcker berggrunden med en blandning av vatten (50-60 millioner liter per brunn), sand (ett tjugotal millioner kg per brunn) och en massa giftiga kemikalier, så att man kan pumpa upp oljan som ligger i porerna i den rätt så kompakta berggrunden. Väldigt dyrt och resurskrävande.